Guovssonásti

Sametingspartiet/Sámediggebellodat


 

Samebyarnas rovdjursskade-förebyggande åtgärder för 2014
 

 


 


 


 

Sametinget godtog den 20-22 maj 2014 styrelsens svar

att viltskadeförordningen ändrats så att bidrag får lämnas endast efter ansökan och för åtgärder som normalt inte ingår i renskötseln, och

att Sametinget i sitt budgetunderlag för 2015-2017 äskat ytterligare 8 000 000 kronor för ändamålet.

efter motionen (förslaget)

att Sametinget föreslår regeringen snarast ta bort bestämmelsen i viltskadeförordningen att bidrag till åtgärder för att förebygga skada ska avräknas från den ersättning som Sametinget lämnar för skador på ren som orsakas av varg, björn, lo, järv eller kungsörn,

att Sametinget föreslår regeringen att i regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Sametinget under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, anslag 1:23 Främjande av rennäringen m.m. medge att bidrag till rovdjursskadeförebyggande åtgärder kan lämnas.

För sametingspartiet Guovssonásti
Per Mikael Utsi
Sametingsledamot
motion 446 den 24 oktober 2013


 


 

Regeringen föreslår i proposition 2012/13:191 En hållbar rovdjurspolitik att bidrag till skadeförebyggande åtgärder inte bör avräknas från ersättningen för rovdjursskador på ren och anger som skäl för sin bedömning:
 
Det nuvarande ersättningssystemet är konstruerat så att det ska stimulera till skadeförebyggande åtgärder eftersom samma ersättning betalas ut oavsett om renar rovdjursdödas eller inte. Förebyggande åtgärder genomförs i dag och många gånger som en del av den ordinarie renskötseln. Det är viktigt att det även inom rennäringen i görligaste mån bedrivs ett arbete med att förebygga skador.
Det ges dock färre möjligheter till sådana åtgärder än i förhållande till annan tamdjursskötsel. De åtgärder som kan vara aktuella och som inte kan anses ingå i det normala renskötselarbetet är flyttning av renar till mindre rovdjurstäta områden, kalvning i hägn, utfodring för att hålla renarna ifrån de naturliga betesmarkerna för att undvika närhet till stora rovdjur och GPS-halsband för att underlätta översikt och kontroll av var renhjorden befinner sig. GPS-teknik kan bl.a. förenkla för renskötseln att återfinna spridda renar och återsamla renhjorden efter rovdjursangrepp.
Mot bakgrund av tamrenskötselns naturbetesbaserade förutsättningar och ett renantal i storleksordningen 250 000–280 000 jämnt fördelat över hela renskötselområdet, kan man inte ställa samma krav på skadeförebyggande åtgärder på rennäringen som på andra näringar. Identifiering av kalvningsland för att möjliggöra bl.a. förebyggande skyddsjaktsbeslut av framför allt björn kan vara en effektiv åtgärd då predationstakten för samtliga rovdjursarter ökar under kalvningstid.
Sametinget har inom ramen för det nuvarande ersättningssystemet möjlighet att betala ut ersättning för skadeförebyggande åtgärder. Naturvårdsverket, Sametinget och många remissinstanser anser att man inte bör avräkna bidrag till förebyggande insatser från den ersättning som lämnas för skador på ren. För att stimulera till skadeförebyggande åtgärder avser regeringen att ändra bestämmelsen i viltskadeförordningen på denna punkt så att bidrag till åtgärder för att förebygga skada inte ska avräknas från den ersättning som Sametinget lämnar för skador på ren som orsakas av varg, björn, lo, järv eller kungsörn. Det är regeringens uppfattning att detta kan rymmas inom befintliga ramar.
Skadeförebyggande åtgärder är en viktig komponent i det nya förvaltningsverktyget.
Det följer dessutom av artikel 16 i art- och habitatdirektivet att undantag får göras från det skydd som stora rovdjur i bilagan till direktivet åtnjuter endast om det inte finns någon annan lämplig lösning.

Rovdjursutredningen konstaterar i sitt slutbetänkande Mål för rovdjuren (SOU 2012:22) att jakt är de mest använda skadeförebyggande metoden i renskötseln. Ett bidrag för skadeförebyggande åtgärder bör därför främst och i inledningsskedet utgå till merkostnader i samband med skyddsjakt.

Dokument
-    Regeringens proposition 2012/13:191 En hållbar rovdjurspolitik
-    Viltskadeförordning (2001:724)